Olympiastadion från 1912 kommer att vara en av arenorna om Stockholm får OS 2026. Olympiastadion är tänkt att vara värd för big air. Foto: TT.

Ansökan Vinterspelen 2026

Sverige Olympiska Kommitté (SOK) ställde i november 2017 Stockholm på startlinjen som intresserad stad av att arrangera Vinterspelen 2026.

Ett OS och Paralympics kommer att skapa nya möjligheter till att utöva vinteridrott i huvudstaden där många människor bor, men också som en katalysator för nödvändig förstärkning av andra idrottsanläggningar i regionen och i hela landet.

- SOK, liksom svensk idrott i övrigt, är i grunden positiv till en ansökan. Vi har dock stor respekt för att de ekonomiska, sociala och miljömässiga frågorna måste innebära hållbara lösningar, liksom för vikten av att det skapas en enighet i Sverige om att vi ska ansöka om ett vinter-OS, säger Anette Norberg, guldolympier och styrelseledamot i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK).

Hållbarhet ska prägla projektet såväl ekonomiskt, socialt som miljömässigt. Det ska bli en hävstång för en långsiktig utveckling av idrotten som samhällskraft, för folkhälsa och för framtidstro med stärkt internationell konkurrenskraft. Ett OS och Paralympics är en stor möjlighet för alla idrotter och kan användas som en hävstång för vitalisering och utveckling, både nationellt och regionalt, många år innan och efter evenemanget.

Ett svenskt vinter-OS i Stockholm ska bli den inspirationskälla vi vill att OS ska vara:

  • Samlande. Själva grunden i Pierre de Coubertins olympiska tanke är dess samlande kraft. Spelen samlar de bästa idrottarna från hela världen; de tävlar tillsammans, bor tillsammans och äter tillsammans. Det är symbolen för att fredlig samexistens är möjlig över alla gränser även i turbulenta tider. "Unity in Diversity".
  • Hållbara. De olympiska och paralympiska spelen har förändrats. Den olympiska rörelsens nya strategi Agenda 2020, med dess högt ställda ambitioner om social, ekonomisk, miljömässig och demokratisk hållbarhet, passar väl in på Stockholms och Sveriges profil. Vinterspelen är en chans att visa upp ett område där vi ur flera aspekter är världsledande, samtidigt som projektet både kan kräva och skapa inspiration för ännu mer ansträngning för att befästa tätpositionen. Det är också en chans för oss att sätta en tydlig prägel på spelen och visa hur hållbarhet kan bli en integrerad konkret del av den olympiska och paralympiska tanken, ett internationellt föredöme. Vi kan skapa hållbara vinterspel som kan inspirera och samla den olympiska och paralympiska rörelsen, precis som Stockholm gjorde 1912.
  • Vitaliserande. OS och Paralympics ger en möjlighet till vitalisering av svensk topp-, tävlings- och ungdomsidrott. Vinterspelen blir en hävstång för att utveckla idrotten. För det krävs en rejäl satsning från alla inblandade parter: idrottsrörelsen, staden, staten och näringslivet. Med ett samlat engagemang kan OS och Paralympics ge skjuts till att fler ska träna mer, satsa hårdare och nå bättre resultat. Stödet till detta kan och behöver förbättras så att fler tjejer och killar ska ges möjligheter att satsa fullt ut och för att Sverige ska kunna behålla och utveckla den internationella konkurrensnivån. Efter spelen kommer bättre anläggningar att finnas för både tävlings-, ungdoms- och breddidrotten. Stockholm kommer att i direkt anslutning till innerstaden ha anläggningar för skridskoåkning, längdskidåkning och betydligt bättre förutsättningar för utförsåkning.
  • Inspirerande. Vinterspelen kan inspirera många människor till en aktiv livsstil även i storstad, även utomhus och även på vintern. Uppmärksamhet på värdet av god hälsa skapas och idrott placeras mitt i det offentliga samtalet under nästan tio års tid. Vinterspelen kommer att motivera idrottare, inte minst ungdomar, till att vilja göra mer och prova nytt. Fleråriga satsningar på nya unga ledare, ”OS i skolan”, prova på aktiviteter för barn och ungdomar samt nya idrottsformer i icke idrottstraditionella miljöer och stadsdelar ges ett sammanhang. Vinterspel på hemmaplan ger inte bara kraft åt Paralympics och paraidrottare med siktet inställt på att delta själva, utan fäster uppmärksamhet på tillgänglighet både för idrott och ur ett större samhälleligt perspektiv.

IOK:s förändrade krav och bidrag

Internationella olympiska kommittén, IOK, har mer än fördubblat bidraget till de som ska arrangera OS. I dagens penningvärde runt ligger bidraget på minst 8,8 miljarder svenska kronor. Det blir en kaptialinjektion och extern investering i vårt land som saknar motstyckte och gör att den ekonomiska risken för de arrangerande städerna minskar.

Arrangörerna måste garantera att de följer de internationella konventionerna om arbetsrätt och miljö. OS ska stå för hållbarhet. Förändrad beslutsprocess som innebär att besluten ska hinna vara ordentligt demokratiskt förankrade.

Den ekonomiska vinsten av att få spelen till Stockholm är sannolikt stor. Utöver IOK:s stöd på minst 8,8 miljarder kronor kommer staten att kunna räkna in skatteintäkter på cirka 3 miljarder kronor räknat på en driftsbudget på mindre än 13 miljarder kronor. Dessutom finns det stora dynamiska effekter av att få spelen till Sverige.

Vad är vinter-OS?

Den första olympiska vinterspelen hölls i Chamonix 1924. Spelen 2026 blir de 26:e i ordningen. Sverige har genom åren tagit 51 guld, 35 silver och 49 brons i vinter-OS. Det ger totalt 135 medaljer och en sjunde plats i medaljligan genom tiderna.

En olympisk vinteridrott utövas på snö eller is. På det olympiska programmet finns just nu 15 discipliner: alpin skidåkning, backhoppning, bob, curling, freestyle, ishockey , konståkning, längdåkning, nordisk kombination, rodel, short track, skeleton, skidskytte, skridsko och snowboard.

Vid OS i PyeongChang 2018 genomfördes 102 medaljgrenar under 17 tävlingsdagar. I Sydkorea fanns 93 nationer på plats och det var nästan 3 000 ackrediterade aktiva. Vid vinterspelen dessförinnan, Sotji 2014, deltog 2 873 utövare från 88 olika nationer, varav 1 714 var män och 1 159 var kvinnor.

Vägen fram till en OS-ansökan

(Uppdaterad 2018-03-26)

2017, sommaren

  • IOK kommer med riktlinjer och preciserad tidsplan för ansökningsprocessen 2026 samt information om det höjda bidraget på minst 8,88 miljarder svenska kronor till genomförande budgeten.

2017, hösten och vintern

  • IOK kommer med mer underlag för ansökningsprocessen och dialogfasen med intresserade städer inleds i oktober.
  • OS-konceptet bearbetas och underlaget för anmälan till IOK börjar tas fram. Stockholm ställer sig i november på startlinjen och anmäler officiellt Stockholm som en "intresserad stad".
  • IOK:s expertgrupper kommer till Stockholm för att hjälpa till att skräddarsy ett OS-koncept som passar för staden. OS ska anpassa sig efter staden, staden ska inte anpassas efter OS.

2018, våren

  • Sista dag att anmäla intresse för alla kandidaturer är den 31 mars 2018. Efter det datumet kan inga nya bud komma in till IOK.

2018, hösten

  • Internationell OS-kampanj startar då IOK i början av oktober väljer ut vilka av de intresserade städer som har klarat "OS-kvalet" under dialogfasen och går vidare in i kandidatfasen.

2019, våren och sommaren

  • Ansöknings- och garantiunderlaget tas fram och presenteras för IOK.
  • Städerna som finns kvar i kandidatfasen presenterar sin kandidaturer för IOK vi några få utvalda tillfällen.

2019, september

  • IOK fattar beslutet om vilken stad som får arrangera vinter-OS och Paralympics 2026 vid ett möte i Milano i slutet av september.

Dokument

Här blir vinterspelen Stockholm 2026, 181017PDF

Ansökningsprocessen för OS 2026

Sveriges Olympiska Kommitté, Remiss-svar, 4 april 2017

SOK har avgett följande yttrande över Stockholms stads remiss om vinter-OS och Paralympics 2026. Länk till SOK:s Remiss-svarPDF

Stockholm Stad, Rapport, 27 januari 2017
Rapport OS och Paralympics 2026, Länk till utredningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Underlag från tidigare spel och ansökningar

Partners