Gösta ”Lill-Lulle” Johansson var något av hockeyrinkens aristokrat. En elegant, smidig spelare, taktiskt skicklig och målfarlig. Däremot var ”Lill- Lulle” ingen raket på skridskorna, något som underströk intrycket av värdighet.
Gösta var son till den store ”Lulle” Johansson och kom liksom pappa att ta en olympisk medalj. I Oslo-OS spelade Johansson center i förstakedjan mellan Södertäljespelarna Göte Blomqvist och Erik Johansson. Trion delade på 20 mål, ”Lill-Lulle” sköt sju av dem. Totalt 48 tävlingsmatcher i Tre Kronor (34 mål); 48 övriga landskamper (45) och 25 matcher mot klubblag och diverse kombinationer (29). Förutom OS-bronset/EM-guldet 1952 vann Gösta VM/EM-guld 1953 och EM-guld 1951. För Djurgården tog Johansson SM-guld 1950, 54, 55, 58, 59 och 60. Därefter var stockholmaren med om att dra fram Västerås IK till en plats i Sverigetoppen.
Under 50-talet spelade ”Lill-Lulle” hockey både i Tyskland (Preussen Krefeld, mästare 1951) och Schweiz (Zürcher SC). Han blev senare, efter den aktiva karriären, också mästartränare i italienska Bolzano.
Gösta Johansson var gift med tyskan Gundi Busch, världs- och europamästare i konståkning.
KÄLLA: Olympiaboken
